Lars Bäckströms 1 majtal

Lars Bäckström, riksdagsledamot från Uddevalla var i år inbjuden som huvudtalare vid 1 maj i Borlänge. Här publicerar vi Lars tal.
Vänner, ja jag säger vänner, för trots att vi inte känner varandra personligen så är vi vänner, vänner samlade för samma mål, samma mål som varje första maj, samlade för arbete och rättvisa. Det är arbetarrörelsens klassiska mål, rätten till arbete och en rättvis lön. Och en rättvis lön innebär inte minst att börja minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Det finns dom som säger att vi har det bra i Sverige, att det går bra för Sverige. Och det gör det om vi jämför med andra länder, sysselsättningen är högre, arbetslösheten lägre, sjukvården bättre, inkomstskillnaderna mindre, och den offentliga ekonomin är bättre än i de flesta andra länder i Europa.

Jag tror inte att svenskar är bättre än andra, inte ens att masar och kullor är bättre än andra. Så varför har Sverige bättre välfärd och tillväxt än andra EU stater? Jag tror det beror på första maj, på att vi har haft och fortfarande har en stark arbetarrörelse i det här landet, på att vi har höga skatter och att vi använder skatterna både för välfärd och tillväxt.

Och tillväxten just nu är hög, bättre än på länge. Stora köper bolag i Tyskland. SSAB ger rekordvinst och investerar. Och det går bra för Ericsson, men hur går det för Svensson?

Ja vi som står här vet att för medelsvensson är tiderna inte alls så bra. Vi vet att många med lite, behöver mer. Därför säger vi som alla dom, vi kräver mer för att vi skall vara stolta.

Första maj är inte maktens dag, första maj är en dag för att samla kraft för krav. Och vi vet att det går att göra mer, att vi måste göra mer för att samla alla dom som vill se mer av rättvisa.

Första maj är inte partiernas dag, vare sig socialdemokraternas, vänsterpartiets eller socialistiska partiets dag. Det är inte ens LO:s, metalls eller kommunals dag. Det är en dag för alla människor som vet att om man har lite slantar så krävs det många tillsammans för att mota dom som har mycket.

Men alla dom människorna finns just i dessa partier och i dessa förbund. Tillsammans är vi många tillsammans firar vi arbetarrörelsens dag, den första maj, från Boden, Borås till Borlänge, till Berlin och Birmingham.

Vi vet vad vi vill ha, men hur skall vi få det? Svaret är fackligt och politiskt arbete. I arbetarrörelsens partier, i facket, men också i miljörörelsen, i kvinnorörelsen, i hyresgästföreningen och byalaget. En kamp som måste föras på alla arenor.

Jag är en del av den rörelsen. Jag gör en del av vårt gemensamma jobb i vänsterpartiet, i riksdagen. Andra gör sitt i dalatinget, i facket, fullmäktige eller nån av alla de föreningar som är en del av folkrörelsesverige.

I riksdagen kan vi göra en del, och med en aktiv opinion i ryggen, med Dalauppror, insändare, möten och manifestationer i ryggen kan vi göra mer. Förra hösten fick vi fram en del extra pengar till kommunerna, till våra skolor och sjukhus, nu i vår, extra pengar till rikstrafiken, ökade stöd till arbetslösa, och höjda lönebidrag. Det är några steg åt rätt håll, men vi behöver kliv åt vänster till hösten.

För kan vi inte få ner arbetslösheten, kan vi inte öka sysselsättningen och börja minska löneklyftorna mellan könen, då finns en risk att några börjar snegla åt höger. Det är illa nog, men långt fler kan förlora hoppet och välja soffan framför kampen mot högern.

Och högern är farligare än någonsin. Det finns dom som säger att Sverige med Reinfeldt fått en ny sort höger, en slags folkhemskmoderater? Vänner dom som säger så har inte förstått. De nygamla moderaterna säger t.ex. att dom satsar mer än oss på vården och skolan. Det gör moderaterna kanske också just nu, innan vi i vänstern fått s att inse att dom nu i höst måste gå med på att öka stödet både till Borlänge och Dalatinget.

Men minns då att alla erbjudande låter bra innan man får räkningen och minns att högern har rätt på en punkt- det finns inga gratis luncher. Och när Reinfeldt skall betala, låter han dom som har det allra minst betala. Det blir sänkt ersättningen från 80 % till 65 % för alla sjuka och arbetslösa, och det kan nog alla som har en rejäl reserv på banken klara ett tag, men för alla andra blir det tungt mycket tungt.

Det där är inte alls att gå till mitten i politiken. Det där är klassisk högerpolitik. Det där är ett recept som både Bush och Barroso begriper och gillar. Den som inte arbetar skall inte äta. Men det är högerpolitik och inget annat.

Vänstern har alltid sagt gör din plikt – kräv din rätt. Det står vi fast vid. Visst finns det dom som fuskar med skatten och med bidrag. Vi har rätt att bli upprörda över Skandiadirektörer svindlande affärer och vara upprörda över fifflare i politiken det må vara ombudsmän i metall eller medlemsfuskare i ungdomsförbund som SSU. Allt sånt skall vi med rätta slå ner på.

Men den kritiken får aldrig bli en ursäkt för att angripa alla sjuka och arbetslösa. Inte en ursäkt för att attackera alla dom som skadats eller slitit ut sig på jobbet. Vänner förra året dog 46 personer genom sitt arbete och antalet arbetsolyckor var 612 000. Botemedlet mot dessa olyckor är inte sänkt ersättningsnivå till 65 % boten heter istället satsningar för bättre arbetsmiljö, arbetsmiljöavtal och skärpta laget. Och det kräver ett gemensamt politiskts och fackligt arbete.

Och tror ni på allvar att alla moderater skiftar tankar lika snabbt som TV- Reinfeldt gör? Nej jag tror inte det- Tigern är ett randigt djur och ränderna går aldrig ur. Reinfeldt må låta ny mjuk när han talar kommuner, men tänk efter, skall vi tro på räven när han säger att han blivit vegetarian och gärna vill hjälpa till att vakta hönsen? Jag kan lita på många men det kommer att ta tid för mig att tro på moderaternas verkliga omvändelse.

Och även om jag skulle börja tro så skulle jag säga nej när jag vet hur högern vill finansiera sina satsningar För att fylla hål med hål kan aldrig vara rimligt. Att ta från dom som har det minst är inte rimligt när Sveriges folk statistiskt sett blir allt rikare.

Vänner hushållens nettoförmögenheter ökade med 9 % till 3 268 miljarder kronor år 2003. Visst det mesta är bundet i hus och hem men många har mycket på banken. För fördelningen är ojämn och de rikaste 10 % ägde 60 % eller 4 miljoner i snitt. Dom där kan nog klara 65 % i ersättning. Men det kan aldrig vara rimligt att det är den friställda kassörskan och den sjuka undersköterskan som skall betala en satsning på vår gemensamma välfärd.
Så vi i vänstern vi fortsätter att driva på för mer pengar till kommunerna och vi kan klara en satsning utan att höja skatten och utan att dra in på andra löften. Och jämfört med den borgerliga alliansen kan vi finansiera det genom att säga nej tack till deras krav på stora skattesänkningar.

Men jag säger till er och jag säger till alla, inklusive Per Nuder. Det kommer inte att gå att nå en överenskommelse med vänsterpartiet till hösten utan en förstärkning av statens stöd till kommunerna. För det behövs om kommuner och landsting skall kunna klara sitt dubbla åtagande att satsa både på kvalitén i vården och skolan och samtidigt höja lönerna för alla de lågavlönade kvinnor som just jobbar i vården och skolan.

Det finns politiker som alltid talar om rättvisa och solidaritet en gång om året, på första maj, men som sedan tycks glömma vad dom sagt. Vissa mer moderna, mer feministiska politiker talar om rättvisa minst två gånger om året, både den 8 mars och den 1 maj, det är möjligen bättre men inte mycket bättre. Det är dags att se till att vårens tal omsätts i höstens handlingar.

Vänner det är dags att se till att inte kommunal skall behöva ta fajten ensamma. Det är dags att trycka på så att alla politiker på alla nivåer tar sitt ansvar och verkligen börjar satsa på att minska löneklyftan mellan män och kvinnor. Vänner, det är många som gillar sport. Hockey- Leksand och Mora, fotbolls Brage och Bajens fans. Det finns många lag och många hejarklackar.

Hemma i Uddevalla har vi Ljungskile, Oddevold och Kroppskultur. Vi är inte alltid bäst på plan, vi har inte Sveriges största supporterklubb, utom på ett område. Kommunal sektionen i Uddevalla har värvat flest medlemmar i landet till Välfärdens supporterklubb.

Så jag som Uddevalla bo vill gärna utmana er i Borlänge, inte på idrott men på en supporterkamp, vilken kommun kommer nästa år att ha landets största supporterklubb. Vi eller ni? Vänner låt oss hjälpa till- låt inte kommunal ta fajten för kvinnolönerna ensamma.

Men det handlar inge bara om kommunal. Det finns andra branscher där kvinnor är många och där lönerna ligger väldigt lågt. Vi vet alla att det oftast är kvinnor som sitter vid kassorna och jobbar i butikerna, det må sen vara på Kupolen, COOP, Maxi eller Liedl. Priserna skall pressas och visst är det bara med låga priser men det låga priset bekostas alltför ofta av låga löner, pressade scheman och halvtidsanställningar. Därför måste vi lika mycket som vi stödjer Kommunal, ge vårt stöd till Handels kamp och förbundens gemensamma kamp för rätt till heltid.

Det är inte heller bara i handeln som konkurrensen ökar. Kapitalismen bygger på konkurrens och vänner Marx hade rätt. Kapitalets känner inte något fosterland. Förr konkurrerade vi kanske med Tyskar, Skandinaver och USA. Sedan kom Japaner och Koreaner. Idag är kapitalismens global. Idag är kampen om jobben en global kamp.

Ni minns kanske historien om tanten som skulle ha en lita kula med bara dalarna på. Nej det fanns det inte och idag finns det en global konkurrens kula med Dalarna på. Idag konkurrerar SSAB med Kina.

Kan vi i Sverige klara den kampen? Ja självklart kan vi det, om vi vill och vågar. För tillväxten i Kina, Indien och Brasilien, är ett hot mot jobben här hemma, med deras tillväxt öppnar också nya marknader för oss. Nya varv i Kina behöver ritningar, vi tar fram dom i Uddevalla. Nya varv och fabriker i Kina behöver stål, SSAB kan stål.

Sverige kan klara den globala utmaningen om vi förmår att satsa på kunskap, kvalité och miljötänkande. Det ger oss konkurrensfördelar. Men att skapa jobb som bygger på låga skatter, låga löner och försämrad välfärd ger inge konkurrens fördel på den globala marknaden. Sånt kan andra alltid bjuda mer av.

Och just miljötänkandet kan ge oss en verklig fördel, för det är ont om jordklot. Och markanden för miljöanpassade produkter är därför den marknad som växer som allra snabbast. Så det bästa stödet vi kan ge Volvo och SAAB är inte lägre skatt utan medvetna satsningar på miljöteknik.

Feldt sa i våras att vänstern stod i vägen för tillväxten och jobben. Inget kunde vara mera fel. Det är vänstern som driver på för en realistisk tillväxtpolitik. En politik som tar miljöhänsyn och där vi säger att man skall lyssna på industrin istället för på skattebetalarnas förening.

Chefen för Volvo cars sa nyligen att det var för mycket tal om utflyttning i det här landet. Han hade rätt. Han sa att vi behöver mer av samarbete och satsningar på industriforskning. Precis rätt i höstas så gav industrikommitten, fackförbunden och arbetsgivarna inom industrin tillsammans en offert till Sveriges. Jag har den här i handen. Jag tycker att vi till höstens skall svara ja på offerten och teckna kontrakt med industrin om gemensamma satsningar just för industriforskningen.

Jag vill precis som metall se mer av satsningar kring de industriella utvecklingsbolagen IUC, och precis som Sveriges småkommuners samarbetsorganisationer Småkom kräver se ökade satsningar på riskkapital och såddfinasiering för nya företag.

Det här handlar om gemensamma satsningar för fler jobb. Det handlar om samarbete men det gör inte att jag tror att fack och ägare sitter i samma båt och alltid har samma intresse,. Tvärtom, alla som vet något om fackligt arbete vet att det alltid kommer att vara en kamp om hur vinster och förluster skall fördelas. Det är det förhandlingar alltid handlar om, det är klasskampen handlar om. Men alla vet också att det finns en tid för strid och en tid för avtal och arbete. Utan det ena så kommer inte det andra att fungera i längden.

Och idag behöver vi i politiken ta en strid med högern och sluta ett avtal med industrins folk i Sverige för jobben. Men det räcker inte längre att bara ta en strid lokalt och nationellt. Idag är kapitalet gränslöst. Vi måste föra kampen lika gränslöst. Vi är och förblir kritiska mot EU, vi vann kampen mot EMU, men vi utnyttjar självklart även EU: s institutioner för att värna löntagarnas och konsumenternas rätt.

Men EU är inte lösningen på dagens utmaningar. Dagens och morgondagens utmaning kräver gårdagens lösning. Ja det är inte så konstigt som det låter.

Vänner min farfar var murare. Han var från Rättvik och kunde nog bara tala dalmål. Men i hans gamla fackföreningsbok från tiden före första världskriget finns något fantastiskt. Där finns sidor med text på de flesta av Europas språk. Texter som säger att Hans Bäckström inte bara var medlem i det svenska murarförbundet utan också medlem bland annat i de Danska, Tyska, Österrikiska och Serbiska murarförbunden. Så farfar hade rätt att arbeta och få stöd av sitt förbund allt från Rättvik, till Berlin, Wien och Belgrad.

Farfar dog redan 1919 mitt under kriget. Och med det första världskriget dog också en del av den tidiga arbetarrörelsens genuina internationalism. Fackförbunden blev nationella och tanken på socialism i en stat slog rot i hela arbetarrörelsen. Men det är just i den där gamla tanken som jag tror att lösningen å morgondagens problem ligger, arbetarrörelsens globala internationalism, det är där vi måste finna vårt svar.

Och en annan värld är möjlig och nödvändig, precis som Attac rörelsen säger. Sverige skall ta sitt internationella ansvar. Vi skall ge fristad till dom som tingas att välja flykten för att värna sina liv. Vi i den internationella solidaritetsrörelsen skall ge vårt stöd till förtryckta folk som kämpar för sin frihet och demokrati. Och det är gott att se hur Syrien tvingas bort från Libanon. Än bättre vore att se ett demokratiskt Irak utan amerikanska marinsoldater, och ett fritt Palestina sida vid sida med Israel.

Och Sverige skall ta sitt globala ansvar genom att öka biståndet till 1 % av BNI. Men Sverige kan självklart inte ensamt lösa alla de utmaningar som vårt enda klot står inför. Men vi står inte ensamma heller. Idag finns det en global rättviserörelse som vi kan kämpa tillsammans med. Och Attac har längre drivit krav på en s.k. Tobinskatt, en skatt på globala penning transaktioner.

Det har ibland varit en lite ensam kamp. Det har mest varit vi till vänster som stött kravet. Men internationellt börjar vi få oväntade men välkomna gäster. Frankrikes president Jacques Chirac och hans Brasilianske kollega Luis Ignacio Lula da Silva ställde sig förra sommaren i ett gemensamt utspel bakom den globala rättviserörelsens krav på införandet av globala skatter.

Vid det ekonomiska världsforumet i Davos tidigare i vintras presenterade den brittiske premiärministern Tony Blair ett omfattande program för skuldavskrivningar och ekonomiskt stöd till de afrikanska länderna. Chirac föreslog att detta skulle finansieras med hjälp av globala skatter på bland annat valutatransaktioner, och Tysklands Gerhard Schröder var inte sen att ansluta sig till alliansen. Belgiens parlament tog förra året som första land i Europa beslut om att stödja en skatt på valutatransaktioner förutsatt att den genomförs internationellt.

Vänner är det inte fantastiskt. Att få stöd av Schröder och Chirac för något som bara för några år sedan sågs som tokerier. Ja det här kunde jag konstatera nyligen i en artikel tillsammans med Ruwaida från miljöpartiet och Sven Elander från Attac. Men varför hade vi inte med en socialdemokrat, en liberal eller varför inte en kristdemokrat, rentav en centerpartist.

Jo för dom röstade så sent som nu i veckan mot vårt försiktiga förslag om att Sveriges riksdag skulle göra precis som Hollands parlament och i varje fall uttala sig för att man tillsammans med andra länder skulle verka för att införa en typ av Tobins skatt för att får pengar att bekämpa AIDS och svält. Vänner FN har sagt att målet är att halvera den globala fattigdomen till år 2015. Det är ett djärvt mål men det är möjligt, för en annan värld är både nödvändig och möjlig.

Det finns dom som säger att socialismen är en vacker tanke men omöjlig. Att den vackra tanken dog med Berlinmuren. Men det är fel, det var Sovjetkommunismens och Lenins teorier om socialism i en stat och det ledande partiet som dog med Sovjet. Idag ser vi istället hur Marx får rätt. Kapitalismen har blivit helt global och den växer men samtidigt är den okontrollerade kapitalismen miljöförstörning ett växande hot mot vårt klot.

Så därför fortsätter vi att fira den första maj, och vi fortsätter att arbeta för vår verkliga vision. Det samhälle som Marx i sitt manifest beskrev som ett samhälle där var och ens frihet är en förutsättning för alla frihet.

Vänner leve den första Maj. Leve Socialismen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Länk till din partiförening
Arkiv